En älva i skogen?

Jag avslutade dagens föreläsning med denna lilla historia och film. Jag pratade om att göra sig medveten om vilka val man kan göra. Jag visade en film på en "älva". Jag undrar vad de tänkte. ;-)

Tidigare idag tog jag en promenad i skogen. Jag hade tid för en kort stund att fylla på med lite energi och avkoppling och började reta mig på all spindelväv som var i min väg. De klibbade sig fast på mina armar och och i ansiktet. Det var ovanligt mycket. "Hur många spindlar sitter det egentligen på min kropp nu?", var tankarna som började förstöra min fina stund. "Nä, det här vill jag inte ödsla min tid på, hur kan jag tänka istället?"

Jag fantiserade, som den romantiker och drömmare jag någonstans är, om älvor som spann välkomnande silkestrådar åt mig, och att varje gång jag kände en ny tråd smeka min arm, var det ett välkomnade av en älva. Skulle det plötsligt också visa sig att en spindel råkade sitta på min axel, ville den bara ha skjuts några meter och det kunde jag gärna ge den. Så riktade jag mina tankar istället.

Och så blev det istället mer lustfyllt att gå i skogen, jag njöt igen och fnissade lite åt min fantasi när trådarna gick av i min väg. Jag hann inte längre i mina tankar tills något fångade min blick. Det var något som svävade precis ovanför mig. En liten hälsning? Från en älva? Jag filmade det så klart. Tänk att livet är så förunderligt. ;-) Tack!