Mod och ljus i mörkret.

För snart en vecka sen var fullmånen på besök. Det sägs att just fullmånen i augusti ska vara extra speciell. Jag hade bestämt mig. Jag skulle bada. Nattbada. Jag älskar att hitta speciella stunder då det fylls på med allt härligt gott i själen. Men den ljuvliga stunden, som jag även fick dela med min syster, bjöd även ibland på korta stunder av spänning för mörkret. Vad fanns i skogen precis bredvid, och kunde vi se om det stod någon väldigt nära?

Då sprack molntäcket upp och månen lyste upp alla vrån omkring oss och lugnet, glädjen och lekfullheten tog plats istället. Jag gick långsamt ner i det kalla vattnet och syster tog fram kameran. Det slog mig någon gång där, att jag på något sätt ofta kan plocka fram ett mod inom mig i mörkret. Och det beror på att det mörker som finns på utsidan aldrig har skrämt mig lika mycket som mörket jag burit inom mig. Det finns mycket jag varit rädd för, men som modet har vunnit över.

Jag vet inte hur jag ska tolka det när min sambo jämförde mig med huvudkaraktären i "Black swan". Inte allt för uppmuntrande kanske ;-) även om det mest var på skämt. Men visst är vi ändå många som kan förstå en del av det mörker som människor bär inom sig. Vad det kan göra, vad rädslan kan ställa till med. Men så finns det alltid där. Ljuset i mörkret som visar på att det inte finns något att vara rädd för. Och kanske är det så att bara de som trevat i helvetet vet vad himlen innebär.

Tacksam för de gåvor jag får. Tacksam att jag har underbara människor att dela gåvorna jag får. Tacksam för de erfarenheter jag har.