Nå, vad var det nu jag ville behålla från helgens
upplevelser? Var det det faktum att jag faktiskt gillar att måla med
kladdkritor? Eller att min danslust blommade upp? Kanske var det skratten och
tårarna jag delade med den fantastiska skaran av modiga kvinnor?!
Kan jag få behålla
allt, för det var ju insikterna om att se mer av allt jag redan gör som fungerar
och är bra också… det var ju det där med att inte lägga så mycket fokus på
hindren utan möjligheterna och växtkraften inom mig istället, och drömmarna som
talade sitt språk om natten. Den delade värmen, de kärleksfulla och varma
ögonblicken och andligheten som fyllde helgen- jag behåller det med. Bilderna
som målades, rädslomurarna som krossades, de nya stegen som togs och horisonten
som vidgades. Jag omfamnar allt och känner tacksamhet för gåvan från mig själv
och livet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar